Jag och Jannien höll idrottslektionen idag på morgonen med klassen, det gick väl sådär vi hade kunnat planera det bättre så vi slapp skrika halsarna av oss. Vi hade bara några olika lekar och försökte köra med armhävningar mellan dem. Men de flesta i våran "idrottsälskande" var var inte direkt peppade på att göra det. Själv tycker jag att det funkar, bara jag slipper vara runt och flänga med nå gymnastik eller liknande, då dör jag heller..finns det nå värre man kan göra på idrotten. Jag har verrkligen inte varit någon sådan person utan mer den osmidiga som föredrar annat.

Jag kom ihåg då jag gick mellanstadiet och man skulle göra kullerbyttor..kullerbyttor!?, hatade de verkligen eller jag hatar det fortfarande det har alltid suttit kvar. Varför ska man kunna göra de?, allt man får då man ska göra det eller då man som jag försökte göra det fick man bara ont i huvudet. För att vara ärlig kom jag aldrig på hur man gjorde, så varje gång vi skulle göra det på idrotten försökte jag gå lite åt sidan för att slippa. För hur kul var det att dom andra som kunde skulle se att jag inte kunde bara rulla runt ett varv. Tror inte ens jag kan det fortfarande, fast jag har inte ens provat..för varför skulle jag?

Då jag tänker på sådana här saker tänker jag även på att jag måste ha väldigt bra minne för jag kommer ihåg princip allt som hänt då jag gick mellanstadiet och då jag försöker prata om något med Jannie för exempelvis måste jag oftast påminna henne om det för att jag kommer ihåg onödiga småsaker som inte ens är någon idé att lägga på minnet.

Att jag kommer ihåg ansikten på personer som jag inte ens pratat med, ibland dom jag bara kanske sett en gång på en affär och att jag sedan sett dem någon annanstans och börjat undra varifrån jag känner igen den personen ifrån.

Eller i början på skolan förra året då man pratar om människor och jag lagt märke till alla och sedan ska prata med nån annan måste jag alltid förklara hur den personen ser ur och dom vet ändå inte vem jag menar. Inte ens att den personen går på skolan.

Det har varit en mycket rolig dag idag trots allt trots en massa lektioner. Psykologi lektionen var ju kung som vanligt där vi även fick veta av ett test att Jannie var kanske lite mer homo än mig. Gillar inte att göra sådana test egentligen så jag kände innan Rickard hade börjat visa bilderna att jag verkligen inte gillar sådan för jag är ändå innerst inne rädd för resultet på något sätt även om jag vet att det inte är farligt. Eftersom jag vet att jag är hyfsat normal ändå trots allt. Om man bortser från min och Jannies udda humor som många lärare på skolan har fått erfara.

Sedan på ett stopp på Ica på vägen hem hände en rolig sak, eller det är väl min humor som spökar igen. Fast med tydliga instruktioner på att jag inte får berätta det här har jag bestämt att jag i alla fall inte ska nämna namnet på personen som var inblandad. Men ni som känner mig väl förstår ni nog vem de är.

Helt plötsligt i affären min kompis till sin mamma:

- Aj! du behöver ju inte slå på mitt BRÖÖST!!...de gjorde ju ont

Min kompis mamma pratade i telefon och ville att min kompis skulle flytta på sig för att hon stod i vägen då hon skulle komma förbi, och kunde då inte säga de till henne utan slog till henne istället.

Det roliga var att min kompis skrek så högt och verkligen underströk ordet bröst i en något högre tonart. Tror väldigt många i affären hörde de och jag höll på att dö av skratt men väntade tills vi kom ut ur affären.