Close your eyes, clear your heart

Då var man här igen sittande framför datorn en söndagkväll och tycker synd om sig själv för allt man har ogjort i i allmänhet. I synnerlighet tänker jag mest på de saker som jag borde göra för skolans skull. De saker som jag har försökt förtränga hur länge som helst nu. Fast även andra faktorer som jag måste klara upp.
Kan få ge mig själv en egen lättande suck, men bara en liten över att jag har skrivit sonetten till svenskan. Ska nog inte ens nämna hur länge jag höll på med den och över vilket barnsligt stadie den ligger på. Det känns verkligen som en B-dikt. Just nu är jag bara nöjd över att jag fick ihop något överhuvudtaget.

Sedan kan jag vara nöjd över mig själv över att jag lyft arslet i helgen. Jag har tagit mig ut och verkligen uträttat något. Nu kanske det låter som om jag gjort något slags mirakel som om jag räddat världen. Det enda jag menar är att jag räddade helgen för min egen del. Jag var i alla fall i hela fyra timmer och åkte snowboard med Jannie på Vallsberget. Känslan över hur det lilla kändes är obeskrivlig. Det var skönt att få komma ut..medans det var ljust. Sen kan jag vara ännu mer nöjd över att det går bra för mig att åka. Blev riktigt stolt över mig själv. Vilket gjorde de hela ännu roligare.

Dags för mig att ta itu med mina problem eller?, amen shit nu lät de verkligen allvarligt när jag sa det på de sättet.